måndag 28 mars 2011

Aldrig varit med om något liknande

Minnet kan ju svika mig men jag kan inte komma ihåg att jag varit med om bättre stämning i Coop Arena/Delfinens ishall sedan jag började gå på hockey 1984. Jag tror inte ens finalerna 93, 96 och 97 kan slå det som utspelar sig där uppe. Den stora skillnaden är att sittplats lever sig med och ställer upp för Luleå på ett sätt som får det att tåras i ögonen (i och för sig behövs det inte så mycket för att det ska göra det). Ännu häftigare vore det med lite fler ramsor i stil med "hela hallen är ni klara" för att få sittplats att använda sina röster också.
Kanske beror det på att Luleå var favoriter på 90-talet. Gick vi inte till final var det ett stort misslyckande. I år har vi inte direkt varit favoriter och det är första gången på tio år vi är i semifinal. Bara det är stort och får publiken att drömma om stordåd.
Att det också har byggts upp en känsla av att det är vi mot resten gör nog också sitt till. Media är emot oss. Varje dag skrivs det i tidningarna om hur de andra lagen ska göra för att slå oss och Boork och compani är inte direkt otydliga med var de har sina sympatier. Vi har i princip fått dubbelt så många utvisningsminutrar som Skellefteå trots mycket jämna och inte särskilt fula matcher. Det är vi mot resten och vi ska knäppa dem på näsan.
Ingen tror att vi går till final men först ska det spelas om det för Luleå är inte ett lag som ger upp i första taget. Igår åkte jag upp till Luleå över dagen bara för att se matchen. Tyvärr kan jag inte göra om det på torsdag men jag kommer i finalen!

tisdag 28 december 2010

Långt mellan inläggen

Det har blivit långt mellan inläggen nu. Har haft en lååång sjukdomsperiod med förkylning, hosta, ögoninflammationer osv. Har ätit en penicillinkur och börjar väl sakta men säkert återhämta mig.

Julen blev sådär kan man väl lugnt säga. Svärföräldrarna fick magsjuka natten mot julafton så vi träffade inte dem vare sig julafton eller juldagen och sedan åkte de hem på annandagen. Då drabbades vi. Först jag, sedan Love och sist maken. Urk säger jag. Den här julen kommer inte direkt att gå till historien som en av de roligaste.

måndag 8 november 2010

En vecka utan familjen

Förra veckan var maken och sonen uppe i Luleå. De åkte i lördags så jag var ensam hemma hela förra veckan tills i torsdags kväll när jag också åkte uppåt. Love mottog min ankomst till Luleå ganska ljummet. Han var nästan lite sur på mig, kanske var det att jag hade varit borta från honom så länge som fick honom att bli lite sur. Det gick i alla fall över ganska snabbt, tur att han inte är långsint!

Hur som helst så måste jag erkänna att jag tyckte att det var ganska skönt att vara ensam hemma några dagar. Jag vet inte när jag senast varit ensam hemma, det måste ha varit typ förra hösten någon gång, och då var det frågan om några timmar. Nu kunde jag komma hem från jobbet, fixa mat och sätta mig framför tv:n och äta, och jag kunde göra precis vad jag ville göra för en gångs skull. I lördags var det tjejmiddag hemma hos mig, och det var väl en sisådär två år sedan jag var på nån sån tillställning. Och i söndags kunde jag sätta mig i mysfåtöljen och läsa morgontidningen precis så länge som jag ville.

Jag saknade sjävklart mina killar också men jag skulle ljuga om jag inte sa att det var skönt också. Jag är inte en dålig mamma för det.

Bäst på allt

Det är härligt att vara supporter till Luleå Hockey nu. Vi är bäst på i princip allt: serieledare med sju poängs marginal, bäst i power play, box play, minst antal insläppta mål och så vidare. Jag har varit Luleåsupporter sedan födseln och det är ju bara att inse att det är mycket roligare att vara supporter när vi leder serien än när vi har legat och harvat i de nedre regionerna som vi gjort nu ganska många år.

Fick förmånen att se mitt älskade lag spela på plats i Coop Arena i lördags och jag fullkomligen bubblar över av stolthet när jag ser Luleå resa sig och vända ett underläge till vinst. Det finns något stort i det här laget. Visst kommer det att komma svackor, det måste det göra, annars kommer vi att sluta på en sisådär 122 poäng när serien summeras vilket skulle vara ett poängrekord som heter duga.

Nu kan man ju till och med köpa tidningarna efter matcherna, hyllningskrönikor finns det gott om men skulle jag få bestämma skulle det skrivas ännu mer. Men många "förståsigpåare", tidningsskribenter och Boorken och säkert många fler undrar ju nu istället hur länge Luleå ska orka spela på det här sättet. Men har de orkat så här länge så kommer de nog att orka ett bra tag till.

söndag 17 oktober 2010

Vilken vacker syn!

Ta en titt på den här länken! Läs och njut! Vem hade väl kunnat tro det innan säsongen började?

Mera läsgodis: Lasse Anrell, Tomas Pettersson.

Vad bra det känns och det är bara att inse. Det är mycket roligare att leda tabellen än att kriga i botten.

Jobb

Nu har jag jobbat i två veckor. Det kändes jättekonstigt att gå till jobbet första dagen men det går rätt snabbt att komma in i det trots att jag varit borta i 16 månader. Love är hemma med sin pappa året ut och ska börja dagis i januari. Det hade nog varit värre för mig att börja jobba om Love hade börjat dagis direkt. Nu vet jag ju att han är med sin pappa och har det jättebra.

måndag 27 september 2010

Bästa starten någonsin

Luleå Hockey går som tåget och vem hade trott det? Inte många. I Aftonbladet tippade typ alla förståsigpåare Luleå som tia. Visst vi kan fortfarande bli tia. Förra året sjönk vi som en sten i tabellen efter jul. Det vill vi inte ska hända igen.

Denna säsongsinledning är den bästa någonsin i Luleå Hockeys elitseriehistoria och bara det känns häftigt. Det är kul att se Luleå spela. Kanske Jonas Rönnqvists spelidé visar sig vara framgångsrik. Om man ska hitta några orosmoln på den annars vackra Luleåhimlen är det väl att vi är väldigt beroende av två kedjor för att producera poäng: Albrandt, Lavander och Olausson samt Abbotts och Vihko.

Fartkameror

väg 276 som vi åker till stugan är det fartkameror längs en ganska lång sträcka. Och jag undrar varför så många saktar ner till typ 60 när det är 70 som gäller vid kamerorna. Och är det 50 som gäller så kör många 40. För att vara på den riktigt säkra sidan verkar det som. Men åååh sånt irriterar mig.

Gubbar och kärringar

Jag vet inte om det är tänkt att "gubben" bara ska vara ett sött smeknamn på sin make/sambo/särbo. Jag tycker inte att det är särskilt sött. Är det inte samma sak om den manliga parten i förhållandet skulle börja kalla kvinnan för kärring? Inte f-n skulle jag vilja bli kallad kärring.

Har det med ålder att göra? Kallar man sin make för gubbe när man uppnått en viss ålder eller är det inte åldersberoende?

Man kan ju kalla små barn för gubbar, Love kallas ibland för lilla gubben, vilket jag tycker kan vara väldigt sött. Men att jag skulle kalla maken för gubben - nej, det dröjer nog ett bra tag hoppas jag.

måndag 20 september 2010

Skåne till Danmark?

När Luleå spelade mot Malmö eller Rögle när de var i högsta serien brukade Luleåklacken sjunga "vi byter Skåne mot Carlsberg". Jag tycker inte om öl, men det kanske inte skulle vara så dumt. För utan skåningarnas röster hade nog inte Sverigedemokraterna tagit sig in i riksdagen.

Det är en skam för Sverige att ett sådant parti kunnat ta sig in i riksdagen. Nu kan vi inte längre vara stolta över att vara ett av få länder i Västeuropa som inte har ett främlingsfientligt parti bland den högre politiska makteliten.

Smygrasisterna är säkert nöjda. De som inte vågar ta offentlig ställning över sin inställning till invandrare och invandringspolitik men som i smyg tycker att all invandring bör stoppas och att man gärna får kasta ut många av de som redan finns i Sverige. De fnissar säkert inombords idag. Jag förfäras över denna tanke.

Månne ett allianssamarbete med Miljöpartiet kan göra att den svenska politiken kan föras utan större störningar men man måste ju också hitta ett sätt att försöka motverka SD:s frammarsch. Utfrysning verkar inte ha fungerat så nu måste politikerna hitta på något annat.

fredag 17 september 2010

Oj det var visst premiär

Igår var det hockeypremiär. Luleå vann borta mot Södertälje, tre poäng cashades in bara så där. Inför den här säsongen är jag inte alls uppdaterad om Luleå Hockeys nyförvärv och annat som rör laget och elitserien. Det har väl aldrig hänt förut. Vad händer med mig? Jag hoppas glöden kommer tillbaka för igår gick jag till och med och duschade mitt under första perioden. Så gör väl inte en äkta supporter?! Nåväl det är derby på lördag och då kanske intresset har hunnit vakna till liv.

onsdag 8 september 2010

Love-bilder

Några bilder på sötnosen från augusti/september.
Love somnade på sin vovve i fredags när han var febrig.
Hjälper mamma med disken...
Klädd i USA-kläder. Polo-tröja och GAP-jeans. Vi skulle inte köpa märkeskläder åt honom förrän han var typ 15 år sa vi tidigare men om de bara kastar kläder efter oss i affärerna i USA är det svårt att låta bli...Hos frisören. Första besöket där slutade lika hastigt som det började...men de hade i alla fall en rolig leksak där...

Love-nytt

Det gick fantastiskt bra för Love att vara med sin farmor och farfar när vi var i NY. Allt hade gått som smort, även sömnen som var det enda vi befarade att han kunde krångla med. Det var helt underbart att träffa honom igen efter resan. När vi klev in genom dörren blev han så glad, stannade upp och betraktade oss båda och fortsatte sedan med att krama oss och skratta. Mammahjärtat blev väldigt varmt!

I fredags blev han sjuk, hög feber som har varit till och från hela helgen, han hade nästan 40 graders feber två nätter i rad. Besök på närakuten på söndag, misstanke om urinvägsinfektion. Besök på Kvartersakuten på måndag - bekräftelse av att det var UVI - konstigt nog eftersom Love var feberfri och pigg då. Läkaren tyckte också det var konstigt. Urinprov skickat på odling och vi får se vad det visar. Det var i alla fall tur i oturen att han blev sjuk den här helgen och inte förra när vi var bortresta...

I måndags var vi också på BVC och vägde/mätte. Love är 82,5 cm lång och väger 11.41 kg vid ca 14,5 månaders ålder.

tisdag 7 september 2010

NY-mat

Pizza på Lombardis.


Gåslever på Gordon Ramsay at the London.


Obligatoriska Starbucks-fikat: earl grey te och cinnamon swirl coffe cake. Som tur var hade vi ett Starbucks precis utanför hotellet!


Tre sorters RibsBlue Smoke.


Frukost på Square Diner i Tribeca. Bacon, korv, två ägg, bönor, stekt potatis, toast och amerikanska pannkakor. Man står sig ganska länge på det.