Tröjor i taket?

NSD skriver idag om att historien bör ha sin plats i den ombyggda hockeyarenan i Luleå. Självklart ska den det. Jag håller helt och fullt med. Trotjänare eller andra spektakulära profiler som bidragit till Luleå Hockeys framgångar ska ha sin rättmätiga hyllning.

Idag hänger två tröjnummer uppe i taket: nr 22 för Hans "Nobbe" Norberg och nr 12 för Johan Strömwall. Nästa tröjnummer som ska hänga där är självklart för mig: nr 35 för Jarmo Myllys. Han har inte alltid varit Luleå trogen men han spelade för oss under ganska lång tid. Han var en spektakulär personlighet och artist, så mycket mer än bara en målvakt. Under sina år i Luleå gjorde han t ex två (2) mål och 17 assist.

Andra kandidater till tröjupphängning är för mig Stefan "Skuggan" Nilsson och Matti Ruisma.

Ett litet museum inne i arenan skulle inte vara helt fel. I NSD-artikeln (länk ovan) idag skrivs om Drugge och Aspviken som samlar på Luleå Hockey-prylar med drömmen om ett idrottsmuseum i Luleå i framtiden. Jag vet att de varit i kontakt med min kusin som har Matti Ruismas gamla matchtröja i sin ägo men han vill inte göra sig av med den och jag förstår honom. Möjligtvis kan han tänka sig att låna ut den till ett framtida museum men inte till att hänga i Drugges källare...

80-tals program jag minns

Notknäckarna från början av 1980-talet med Pekka Langer och Carl-Uno Sjöblom som programledare. Notera programledarnas snygga skjortor! Musikfrågetävling för hela familjen.

Femettan. Frågelek med Staffan Ling som programledare. Här kan du läsa mer om detta.

Supersvararna. Frågelek med Lars-Gunnar Björklund som programledare. Kolla in Lotta Bromé i inslaget! Här kan du läsa mer om Supersvararna.

Introt till Sportnytt är också en klassiker! Kolla in den klassiska röda kavajen hos programledaren Bengt Bedrup.

Razzel var en riktig höjdare på lördagkvällarna! Sådan trevlig familjeunderhållning tror jag inte finns idag! Här kan du läsa mer om Razzel. Komediinslag, spännande tv-serier, frågetävlingar och annat i en bra kombination.

Fjorton år

På lördag är det fjorton år sedan jag och min make blev tillsammans. Det är en lång tid men det känns ändå som att det var nyligen som vi gick i gymnasiet och blev tillsammans.

Kedjor jag minns

Nostalgiska tillbakablickar på gamla Luleå Hockey-stjärnor ligger mig varmt om hjärtat. I tidningarna skrivs det idag om att Tomas Surovy kan vara aktuell för Luleå igen. Det skulle väl inte vara så dumt. Han tillhörde en av Luleås mest framgångsrika (poängmässigt) kedjor genom tiderna med Surovy, Lubos Bartecko och Micke Renberg.

Andra kedjor jag minns:

L-G Pettersson - Stefan "Skuggan" Nilsson - Jens Hellgren/Lars Edström/Kari Jaako... När L-G kom "hem" till Luleå i slutet på 80-talet bildade han tillsammans med Stefan "Skuggan" Nilsson ett av elitseriens genom tiderna mest svårstoppade radarpar. Duon kompletterades under åren med olika spelare.

Lars-Göran Niemi - Matti Ruisma - Roger Mikko. Var mycket bra under första elitseriesäsongen, 1984-85, men det är på gränsen till att jag minns deras storhet.

Johan Strömwall - Tomas "Bulan" Berglund - Lasse Hurtig. Jag minns inte exakt hur länge dessa tre spelade ihop men under SM-slutspelet 1993 var de mycket framgångsrika.

Johan Rosén - Mika Nieminen - Lars Hurtig. En riktig "powerkedja"!

Tomas Holmström - Jiri Kucera - Stefan "Skuggan" Nilsson. Framträdande under guldsäsongen.

Jonathan Hedström - Martin Hostak - Anders Burström. Tänk att Burström gjorde kring 30 poäng fyra säsonger i rad kring milennieskiftet...

Robert "Nobbe" Nordberg - Hans Hjalmar - Pauli Järvinen. Jag minns inte om de spelade ihop en hel säsong eller om det bara var några enstaka matcher men de gjorde i alla fall massor med poäng under en och samma match. Tror att Bulan kan ha spelat här istället för Hjalmar också.

Jag har säkert glömt någon...

Övertid = dålig tid

När vi ser hockey på TV hemma brukar vi diskutera huruvida spel 4-4 gynnar Luleå hockey. Nu vet jag svaret. Nej det gynnar inte Luleå, inte alls. Av nio förlängningar i år har Luleå förlorat sex och resten har slutat oavgjort. Eller så är det själva övertiden som gör att Luleå slappnar av och slutar spela. Eller så tar man alldeles för stora risker under övertiden.

Något konstigt är det i alla fall.

Det är inte som när Lasse Hurtig var sudden death-kung i slutspelet 1993 när han avgjorde tre matcher (nästan i rad) i sudden death. Ett tag var vi oslagbara i sudden. Det var häftigt!

En helg med många känslor

I fredags begravdes min mormor Alma i Lansjärvs kyrka utanför Överkalix. Det var en dag och helg fylld av sorg och saknad men efter begravningen även lättnad och glädje.

Sorgen och saknaden är en naturlig del av en begravning. Det handlar om att få ett avslut, ta avsked. Att sänka ner mormor Almas kista i jorden och att se henne äntligen få frid bredvid sin älskade man, min morfar Lasse.

Samtidigt handlar en begravning också om att glädjas, att minnas och på något sätt fira den bortgångne. Min morbrors sambo sa en väldigt bra sak i samband med jordfästningen: ”hade det funnits fler människor som du i den här världen hade det varit en mycket bättre värld”. Precis så snäll var hon. Och jag måste självklart hålla med i vad min bror sa i samband med jordfästningen, han tackade mormor Alma för att vi fått en så fantastisk mamma, det är hon verkligen - världens bästa mamma.

I lördags åt 23 släktingar middag tillsammans på en restaurang i Luleå. Därefter hamnade många av oss hemma hos en av mina morbröder för fortsatt samvaro. I samband med middagen fick jag en bunt brev som jag skickat till mormor när jag var liten. Det första brevet hade jag skickat i augusti 1982, jag var alltså ungefär 5 år och 8 månader. Det var mycket komiskt, i flera av breven hade jag berättat om att jag var sjuk, och det var inte lite sjukdomar jag hade heller. Jag var väl ungefär lika otursförföljd då som jag har varit det senaste halvåret. Det var också tydligt att hockeyn redan tidigt var ett stort intresse för mig. Och teckning förstås, jag hade skickat ett antal teckningar till mormor, bland annat med ”klockrena” avbilder av familjen Ewing från tv-serien Dallas. Jag ska scanna in några av breven så småningom.

Mormor hade för övrigt 344 besök i snitt per år när hon bodde på äldreboendet Ängsgården i Luleå, det är en otrolig siffra. Avslutningsvis vill jag bara säga att jag tror inte att det finns en så fantastisk syskonskara någonstans i detta land som min mamma och hennes syskon. Sammanhållningen, glädjen och omtanken om varandra som de tio syskonen har är något unikt. Jag hoppas verkligen att de fortsätter på samma sätt trots att bägge föräldrarna nu är borta.

En doft av ungdom

Häromdagen när jag promenerande min vanliga väg hem från jobbet gick jag förbi en yngre kille med en moped. Tala om déjà vu. Luktminnet aktiverades direkt. Jag tänkte tillbaka på varma sommarkvällar, kyliga höstkvällar och kompisar som träffas utomhus, utanför någons hem eller i anslutning till fritidsgården. Antingen på Björx eller på grannområdet Porsön. Tjejer och killar som möttes. Vem var egentligen ihop med vem och vem var man egentligen förälskad i? Ibland var flera tjejer förälskad i samma kille. Men det var inget konstigt med det.

Den där speciella mopedlukten som är så karaktäristisk luktar förresten jättegott.

80-tals tv

På 80-talet fanns det bara två kanaler att välja på när man skulle se tv. Tv-apparaterna saknade till en början i alla fall fjärrkontroller och de flesta hade inte videoapparater i sina hem. Skulle man se en video fick man helt enkelt hyra en "moviebox".

Har valt ut några guldkorn från den tidens tv, många av dem är i och för sig barnprogram men det är ju inte så konstigt eftersom jag inte var så gammal på den tiden...

Vem minns inte Barnjournalen med Bengt Fahlström, Fragglarna, Svenska Sesam, Staffan och Bengt, Hajk, Solstollarna, Toffelhjältarna och Professor Drövels hemlighet. Det sistnämnda programmet var så kusligt att jag var tvungen att be pappa se det med mig eftersom varje avsnitt slutade med en enorm cliffhanger.

Underhållningsprogrammet Razzel förtjänar också ett omnämnande. Var inte det ett väldigt bra program? Finns det sådana program nu för tiden?

Nostalgisk musiktillbakablick

När jag var yngre satt jag många lördagar mellan kl 13 och 15 och lyssnade på Trackslistan. Det hände också att man försökte spela in låtarna men många gånger blev det ett totalt misslyckande eftersom man antingen var för långsam att trycka på record- eller stoppknappen eller så spelades bara delar av låtarna, vilket man självklart inte visste innan. Kaj Kindvall var då liksom nu programledare. Jag antar att Trackslistans lyssnarsiffror efter hand har gått ner. Utbudet av olika radio- och tv-kanaler och framför allt Internets utveckling gör att musik finns tillgängligt på ett helt annat sätt än tidigare. Om man går in på Trackslistans hemsida kan man se hur listorna såg ut för 10 och för 20 år sedan. För 10 år sedan fanns artister som No Doubt, Spice Girls, Dilba, REM, och Madonna med. För 20 år sedan toppades listan av House Martins – Caravan of love. Andra artister som var med var bl.a. Robbie Nevil, Europe, Sandra, Aretha Franklin och George Michael samt Madonna. Madonna har underhållit världen i över 20 år och flera generationer har vuxit upp med hennes musik. Vilken artist! Det är kul att drömma sig tillbaka ett eller ett par decenner. Musik väcker många minnen till liv - såväl positiva som mindre roliga.

Idag är det -12 grader i Stockholm vilket nog måste vara kallaste dagen hittills den här vintern. Dagen kommer att ägnas åt tentaplugg och i bästa fall styrketräning under eftermiddagen samt eventuellt en power walk ikväll.