Januaribilder

Några bilder på Love som jag tagit i januari.

I gåstolen. Ser pigg och glad ut trots förkylning i början av året.

Städar golvet i köket.

Övar krypning. Lägger sig på mage och skakar på ben och armar. Det är hur jobbigt som helst, prova själv!

Hmmm, undra vem som har kräkts där? Måste kolla vad det är för något...

Tittar förvånat på den lilla tjejen.

Bollen är mycket intressant. Måste slicka på den.

Har lärt sig sitta själv...

...och dricka vatten själv och det är jättekul!

Robinson x 2 ikväll

Vi har spelat in onsdagens och torsdagens Robinsonavsnitt så ikväll blir det att se dem efter varandra. Om man nu inte somnar vill säga. Let's dance hoppas över. På spåret likaså men det kanske spelas in.

Mustig köttgryta med rökig smak till middag. Sallad och vitlöksdressing till. Maken äter tortillas men det hoppar jag över eftersom jag är i första GI-fasen. Det har gått snart två veckor av mitt GI:ande och än så länge går det bra. Idag har jag haft lite ont i huvudet vilket leder till sockersug men jag står emot.

Huvudvärken kanske kommer på grund av avsaknad av frisk luft. Jag och Love har inte varit ut varken igår eller idag. Det har snöat jättemycket här och idag är det dessutom riktigt kallt. Huuu så hemskt. Jag vill ha vår och sommar typ NU.

Imorgon kväll ska vi ha barnvakt. Jag har bokat bord på en restaurang. Maken är ovetandes om detta ännu men jag berättar det ikväll.

Hotad slutspelsplats

Nu börjar det brännas för Luleå Hockey. Slutspelsplatsen är hotad. Både Frölunda och Modo ligger efter Luleå men det känns som att det är två lag med stor potential. Det gäller att se upp.

Och det gäller att sätta sig ner och prata igenom spelet. Vad har hänt? Det är inte många glädjeämnen just nu. Fabbotts känns inte igen. Skador förstör för flera andra kedjor och det är många spelare som inte kommer upp i någon högre kapacitet just nu.

Burras betydelse för box play-spelet är stor men att det är SÅ märkbart att han är borta är oroväckande. Vad händer om han blir borta länge? Kommer vi att sjunka som en sten då?

Skellefteåderby på lördag. Hur ska detta sluta? Som det känns just nu slutar det väl på samma sätt som det gjort de senaste 20 åren...

Resa bokad

Nu har vi bokat en resa! 18 maj åker vi till Turkiet och till vårt favorithotell Lara Resort & Spa. Det ska bli sååå skönt, längtar redan!

Slut stjärnor för den här gången

Stjärnorna på slottet är slut. Jag hoppas självklart att det blir en ny säsong kring nästa jul. Det är ett roligt program där framstående svenska skådespelare, sångartister och nu även författare öppnar sig och visar sin privata sida. Det är även lärorikt eftersom man får lära sig en hel del om deltagarna. Dessutom får man skratta en himla massa, åtminstone under den senaste säsongen.

Vilka skulle jag gärna se som deltagare då? Det finns så väldigt många så det är svårt att välja ut några. Förra året gjorde jag en lista med önskedeltagare där bland andra Carola, Mikael Persbrandt och Leif GW Persson stod med. Nu bryr jag mig inte så mycket längre om vem det blir. Jag tror det blir bra oavsett vilka som är med.

Luleå Hockey har både strulat till det och räddat poäng i slutsekunderna de senaste matcherna. Igår gjorde vi en helt otrolig upphämtning mot Brynäs men föll ändå i slutändan. En tröst är att det hade kunnat sluta ännu sämre med tanke på Brynäs stolpskott i slutsekunderna. Men Luleå måste göra något åt sitt box play. Alla Brynäs mål föll under eller i anslutning till ett numerärt underläge.

GI

Jag har börjat GI:a. I drygt en vecka har jag hållit på och under ytterligare nästan två veckor till äter jag i princip inga kolhydrater. Därefter lägger jag till långsamma kolhydrater. Det känns hur bra som helst och det går hittills i alla fall väldigt bra. Det blir mycket kött, fisk och kyckling tillsammans med sallad i olika varianter. Med andra ord mycket proteiner och även fett och lite eller i princip inga kolhydrater åtminstone i början.

Målet då? Ja att tappa en hel de i vikt, nämner inga siffror här men jag har målbilden väldigt klar för mig själv. Ska också försöka komma igång med styrketräning så småningom så man slipper att ha ont i olika delar av ryggen i stort sett dagligen.

Biverkningar efter andra sprutan

Love fick andra sprutan svininfluensavaccin i tisdags. Första sprutan klarade han helt utan biverkningar men inte den andra. Han hade feber i onsdags och igår var han snuvig. Får hoppas att det är snabbt övergående.

Tänk vad skönt

Jag längtar till den dagen då jag kan säga att jag inte är trött. Det nya året började med förkylning för Love som sedan spred sig till mig. Förkylning för Love innebar att vi var tvungna att sova halva natten var med honom för att den ene skulle få sova ordentligt några timmar. Nu är han frisk från det men den tiden gjorde mig ordentligt trött och det känns som att jag skulle behöva flera nätter för att sova igen det. Men det är ju så jäkla typiskt. Igår kväll när jag la mig kunde jag inte somna. Gud så jag önskar att jag kunde ha en sån där förmåga som framför allt många män har: att kunna somna typ innan huvudet når kudden.

Innan jul fick Love börja om med napp. Det känns som ett bra beslut. Det hade varit flera incidenter då han åt välling tills han kräktes (kaskadkräkningar) när han skulle somna. Vi drog slutsatsen att han egentligen bara ville suga och gav tillbaka nappen. Det var faktiskt ganska skönt. En sjuk pojke utan tröstande napp hade inte varit någon lek. Nu är han också så pass stor att han ofta kan sätta tillbaka nappen i munnen när han vaknar på nätterna.

Han sover okej på nätterna men han blir störd nästan varje kväll när vi går och lägger oss, hur tysta vi än försöker vara. Han vaknar av oss och vi vaknar av honom när han vänder sig och tjorvar. Vi funderar på att låta honom börja sova i eget rum och tänkte kanske testa det nån av de kommande kvällarna.

Igår eftermiddag fick Love den andra svininfluensasprutan. I morse har han varit lite gnällig så jag gav honom en panodil för en stund sedan. Jag tror inte han märkte av den första sprutan så jag hoppas även nummer två blir samma.

Vid sju månaders ålder väger han 9,3 kg och är 72,5 cm lång. Han ligger en kurva över medel på både vikt och längd. Det är alltså en ganska stor kille vi har, han har för länge sedan vuxit om tjejerna i mammagruppen som är ungefär lika gamla.

Det har hänt många saker under en månad i mammagruppen. Ett par av tjejerna har fått tänder. Någon har lärt sig att sitta.

Nu är det dags att vila, återkommer!

Fin bild på världens finaste pojke

Haiti

Jordbävningen på Haiti har dödat uppskattningsvis över 200 000 människor. Haiti är ett av de fattigaste länderna i världen, tydligen det fattigaste på det västra halvklotet. 80 % av befolkningen lever på mindre än två dollar om dagen. 14 kronor alltså. Det går inte ens att föreställa sig. Ett land som redan tidigare led att fattigdom och dålig infrastruktur har nu på många ställen blivit än mer illa tilltygat för att inte säga raserat.

Igår gick jag in på www.redcross.se och skänkte pengar dit och jag hoppas verkligen att de kommer till användning.

Idrottsgalan

Jag brukar sällan titta på galor på TV men Idrottsgalan är definitivt ett undantag. Det är ett tillfälle för roliga och minnesvärda tillbakablickar från föregående idrottsår. 2009 måste ha varit ett ganska skralt idrottsår med tanke på många av de nominerade och Jerringpriskandidaterna. Inte för att förringa några idrottsmäns insatser men man undrar ju lite när många av de nominerade inte ens har vunnit något.

Helena Jonsson var väntat galans drottning. När Staffan Eklund tog emot Jerringpriset för hennes räkning sa han i stort sett bara en sak: "det är Magda-varning på det här" och menade förstås att Helena har tagit över Magdas kärlek från svenska folket. Kvick som jag är sa jag direkt till maken: "menar han att då blir det inte nåt OS-guld". Johan Esk i DN drog också samma slutsats. Magda var ju överlägsen i världscupen flera år, tog flera VM-guld men misslyckades kapitalt på OS. Men jag tror att Helena kommer att lyckas och med lite flyt kan det bli flera medaljer för henne och med detta kommer hon att prenumerera på nästa Jerringpris.

Såg du nån kändis?

Jag minns "förr i tiden" när någon åkte till Stockholm så var bland de första sakerna man frågade personen när denne återvände om han eller hon hade sett nån kändis. Nu är det inte riktigt lika häftigt. Här i Stockholm ser man relativt ofta kändisar. I fredags när jag var ut på promenad i centrum såg jag i tur och ordning Lasse Holm, Leif Silbersky och Birger Schlaug.

Hur reagerar man då när man ser en kändis?

Ibland känns det som att man känner personen och nästan är på väg att hälsa. En kollega till mig sa för ett tag sedan hej till Suzanne Reuter för hon tyckte att hon såg så bekant ut. Hon hälsade artigt tillbaka men funderade nog vem det var som sa hej för de känner definitivt inte varandra. Efteråt kom kollegan på vem det var hon hälsade på.

Jag har sett några pinsamma varianter också. En del människor stannar upp, pekar, tisslar och tasslar och vänder sig om för att stirra på personen. Som att det är ett ufo de har sett. Lite pinsamt kan jag tycka.

Slow start

Det blir inte mycket bloggande när lillpojken varit sjuk. Nu är han tack och lov på bättringsvägen, men tyvärr har jag varit förkyld sedan i lördags. Det är med andra ord inte så mycket spännande att rapportera härifrån.

En slow start på det nya året alltså. Har varit ut på promenad två gånger sedan nyår och inte har det blivit någon styrketräning ännu. Men nån gång ska man väl börja... Har inte umgåtts med några vänner heller för ingen vill ju träffa oss när vi varit/är sjuka. Vi är isolerade.

Stjärnorna på slottet och Robinson är lysande TV-program som värmer i vintermörkret. Stjärnorna på slottet är en stor favorit. Det är kul att få se de välkända människorna i en annan miljö än deras vanliga. Man lär sig också en hel del om deltagarna genom att se programmet. I dagarna är det också start för några andra program. Let's dance började i fredags och Mästarnas mästare igår. Let's dance har jag i flera år ifrågasatt meningen med men jag inser att även om programmet har en ganska meningslös idé så blir man i alla fall glad av att se det. En besvikelse är På spåret, jag saknar Ingvar och Björn. Det är så torftigt med de nya programledarna.

Jag såg förresten Johan Falk-filmen som visades i söndags. Ganska bra intrig men dialogen och vissa skådespelarinsatser var katastrofala. Mikael Tornvings insats var usel. Varje gång han öppnade munnen lät det som att han läste innantill.

Luleå Hockey har startat det nya året på ett ganska bra sätt. Imorgon är det dags för match i huvudstaden. Luleå har inte vunnit här på typ fem år och det är väl tyvärr inte mycket som talar för att de vinner imorgon heller. Djurgården är inne i en grymt bra period.

Uppochnedvänt hem

Love har varit sjuk hela veckan. Han har varit (och är) förkyld och har haft feber, som tur var inte så hög. Det är första gången han är sjuk och hela hemmet har blivit rena rama kaoset under denna vecka. Det är kläder, tvätt och saker överallt, ingen ordning på något. Vi har fått turas om och sova halva natten var med honom för det är inte så lätt att sova när man är liten och täppt i näsan och inte kan snyta sig själv. Vi har snytit honom med en näsfrida. Och skulle man inte ha en sådan hemma skulle man förmodligen suga ut snoret själv med sin egen mun som man tydligen gjorde förr i tiden...

Under hela dagen igår drack han knappt något så jag var rädd för uttorkning men idag har han druckit lite välling på morgonen och därefter ätit åtminstone en halv portion gröt. Jag hoppas verkligen att han är på bättringsvägen.