3 dagar kvar...

Nu är det tre dagar kvar till bröllopet eller åtminstone två dagar och tre nätter. Blev lite mindre nervös efter "träningen" i kyrkan i måndags. Det kändes väldigt mycket bättre att ha fått vara där och prata om vad vi ska göra och hur vi ska göra det men även att se kyrkan på ett annat sätt än vad man kanske har gjort när man tidigare har varit där.

Ikväll har jag provat bröllopsklänningen och den sitter jättefint så kring det finns det inga orosmoment.

Imorgon blir det utskrift av fest- och vigselprogram som Martina har gjort ett enastående jobb med, de blir verkligen jättefina!

6 dagar kvar...

Har haft en lugn och skön midsommarhelg då vi bara har njutit ute i det fantastiska sommarvädret och umgåtts med våra familjer. Undantaget var förresten idag då vår sommarstuga formligen överöstes av allehanda insektsbesök. Getingar, bromsar och svärmande stora flygmyror gjorde att det var en aning svårt att slappna av. Jag vet inte hur många "djur" jag hann döda idag...tur att flugsmällorna fanns nära till hands.

Ett litet orosmoment inför bröllopet är att jag känner av en förkylning eller nån slags allergi, men förhoppningsvis borde det hinna bli bra tills på lördag.

Vi har tagit ledigt från alla bröllopssysslor i helgen men imorgon ska vi träffa vår präst Annika och öva vigseln i kyrkan. Vi ska också köpa papper till vigsel- och festprogram och fixa några andra småsaker.

Bröllop och livlinor

Än har vi inte gift oss men jag känner mig som värsta proffset när det gäller bröllopsförberedelser. Det går att ägna mycket tid åt detta och det är precis vad jag har gjort den senaste tiden. Så mycket att jag inte fattar hur man skulle kunna jobba heltid samtidigt... Kanske jag ska fundera på att bli "wedding coordinator" i framtiden, måntro om det är rätt jobb för en person med beteendevetenskaplig utbildning kombinerat med kriminologi?

Tur att det finns livlinor man kan använda sig av mitt i bröllopsstressen. Sagt och gjort, igår ringde jag en vän. Problemet var bara att vännen somnade i luren mitt under pågående telefonsamtal... Tog således nästa livlina, "fifty-fifty", och sållade enkelt bort några mindre bra alternativ. Tredje livlinan "fråga publiken" är tyvärr inte tänkbar i detta skede, det är alldeles för kort tid kvar för att involvera en massa människor i mindre beslut. Ni vet, ju fler kockar desto sämre soppa...

Alla bitarna börjar hur som helst sakteligen falla på plats och nu är det 12 dagar kvar till bröllopet. Ska återgå till att skriva vigselprogram och scanna in bilder. Ta hand om varandra!

Att-göra-listor och minneslappar

Ibland blir jag rädd för mitt eget dåliga minne. Gick ut på stan idag med en minneslapp med tre saker att fixa på stan. Först åt jag lunch med en f d kollega och därefter läste jag på lappen vad jag skulle göra. Kommer hem en timme senare och inser att jag trots allt glömt bort att fixa en av sakerna! Det man inte har i huvudet får man tydligen ha i benen... Eller så får man ha en minneslapp för att komma ihåg att titta på minneslappen...

Att-göra-listan inför bröllopet har minskat till ett 20-tal saker. Ett problem med den listan är att saker och ting hela tiden har en tendens att flytta sig framåt i tiden... Sista veckan inför bröllopet lär med andra ord bli hektisk.

Efter svensexan...

I lördags var det dags för Anders svensexa. Kl 9 på morgonen kom killarna insmygandes i sovrummet och väckte honom. Stackarn blev vettskrämd... Han fick en fantastisk dag med en timmes flygtur över Stockholm, en match mot en f d världsmästare i thaiboxning/K1, flera timmar på en bastuflotte, vattenskoteråkning och slutligen middag och utgång på Café Opera. Alla hans bästa vänner var där, t o m Micke som kom från Slovakien, gissa om Anders var nöjd med det! Enda smolket i glädjebägaren var skadan på revbenet som han fick i samband med fighten. Facit efter en möhippa och en svensexa är således en revbensskada och en bruten näsa...

Summer is everything

Gud vad det är härligt att sommaren äntligen har kommit! Shorts, kjolar, klänningar, solglasögon och bikinis plockas fram. Solen gassar, svetten flödar, grillarna tänds, gräset är grönt och dryckerna svalkar. Filtar och solstolar tas med på utflykt. Att få umgås med goda vänner och min älskade ”soon to be husband” är allt jag begär. En bra bok, en lagom svår sudoku och bra musik gör dagen perfekt. Tur att man har tränat inför beach 2007! Not...får väl istället börja tänka på typ beach 2015.

Ordet solskydd kanske också borde man ha i åtanke i samband med ovanstående uppräkning, men det är inte det mest romantiska ordet som finns. Glömmer man det kan det gå illa för vissa, men så är det visst med alla skydd som man borde använda men kanske inte gör...

Dagen efter...möhippan

I helgen hade jag världens bästa möhippa! Hela lördagen och långt in på söndagen var en enda stor fest med flera av mina bästa vänner. Dagen inleddes med kidnapping hemma hos mig vid 10-tiden där en blivande brud i chock iklädd ögonbindel, tiara och slöja blev förd till Centralbadet där vi badade i olika pooler och bastade. Hur mysigt som helst. Därefter var det picknick ute i det fina vädret i Observatorielunden med en väldigt god pastasallad och lådvin. Sedan avfärd till nästa stopp vilket var en musikstudio där jag fick spela in en låt. Jag kan tyvärr inte avslöja vilken låt det är – man får hålla sig till bröllopet för den spelas med största sannolikhet upp då. Det var hur kul som helst att sjunga och spela in låten! Jag var lead singer och de andra tjejerna körade. Taxi till nästa anhalt, Cliff Barnes där det var middag med hamburgare. Därefter blev det efter brudens önskemål (och kusinerna) fotboll hemma hos bruden och därefter leken ”jag har aldrig” vilket renderade i många, långa och intressanta diskussioner… Festen fortsatte på Undici där vi drinkade och dansade. De flesta tjejerna droppade av vid 2-tiden men vi var tre stycken kvar ”ända in i kaklet” som gick vidare till Neu där vi stannade ett par timmar. Vi promenerade hem och var väl hemma vid 5-tiden och kom i säng efter 06.30.

Jag hade verkligen inte kunnat önska mig en bättre möhippa! Så ett stort tack till Camilla, Martina, Jeanette, Jessika, Johanna, Cissi och Louise! Och jag vill givetvis säga ett särskilt tack till min brudtärna Camilla som fixat det mesta, det går inte att ha en bättre bästa vän!

Och förresten, tack så väldigt mycket för att det inte blev fallskärmshoppning eller något liknande. Även om jag inte trodde att ni skulle utsätta mig för det kunde man aldrig vara helt säker efter det där konstiga telefonsamtalet jag fick i början på veckan, men mina reaktioner på det har säkerligen renderat i många skratt...