Skynda att älska

I lördags lyssnade vi på Alex Schulmans sommarprogram på radion. Jag har aldrig varit någon större Alex Schulman-supporter. Men nu är jag beredd att ändra mig. Vilket program han levererade med otroligt mycket känsla och kärlek. Temat för hans program var kärleken till tre kvinnor: hans mamma, hans fru och hans dotter men det handlade också mycket om hans pappa som gick bort för några år sedan.

I slutet av programmet storgrät jag och tidigare under programmet tårades ögonen flera gånger. Det han sa var oerhört tänkvärt.

Skynda att älska.

Hans far var över 50 år när Alex föddes. De hann inte få så mycket tid tillsammans. Det väcker tankar om att (gud förbjude) våra egna föräldrar inte är odödliga. Vi har bara en viss tid tillsammans. Det är en fasansfull tanke och sanning. Det gäller med andra ord att ta tillvara på tiden.

Våra föräldrar är inte sådana som talar ofta och mycket om kärlek. Vi talar inte om för dem hur mycket vi älskar dem och de talar inte om för oss hur mycket de älskar oss. Det är underförstått. Det är liksom inte något man talar om i den generationen, för jag tror först och främst att det är en generationsfråga.

Jag och min make säger det ofta till varandra och vi säger det ofta till vår son Love. Han ÄR kärlek så han förtjänar att höra det ofta.

Om du inte har lyssnat på programmet så gå gärna in på SR:s hemsida och gör det!