Inte bara en mardröm

Fy vad tråkigt det är när man vaknar upp på morgonen och det första man tänker på är hockeyn. Man inser att det inte bara var en elak mardröm, det är på riktigt. Vi är utslagna från slutspelet med 1-4 i matcher.

Jag sa till maken under matchen igår: "undra om det är bättre att vi går en långsam plågsam död till mötes eller en plötslig med snabbt stort underläge med 3-4 mål". Det blev det förstnämnda, ett långsamt, plågsamt uttåg från slutspelet. Och det är med all säkerhet värre än det sistnämnda.

Det är många år sedan vi gått vidare till en semifinal. Nu i år trodde jag att chansen fanns men så blev det inte. Det är bara att inse att vi var lite för dåliga för det. Det var alldeles för många spelare som spelade som sämst när de behövde vara som allra bäst.

I gårdagens match var det ändå flera spelare som var bättre än på länge men det räckte ändå inte. Gusten spelade fantastiskt i målet men ett misstag från hans sida räckte för Frölunda. Chabada var piggare än på länge och hade två puckar i målramen men vad hjälpte väl det? Många spelare gjorde en heroisk kämpainsats men vi hade inte den rätta effektiviteten.

Det känns otroligt tomt. Hockeyn är inte allt här i världen, men den är väldigt viktig... Nu får vi vänta ett halvår till nästa match.